Läs gärna informationen nedan  men just nu: Vuxen-ABIS har börjat! Vi hoppas alla som en gång deltagit i ABIS ställer upp! 
TACK FÖR ATT DU SOM EN GÅNG DELTAGIT I ABIS NU ÅTERIGEN DELTAR! DU GÖR EN OVÄRDERLIG INSATS FÖR FORSKNINGEN OCH FÖR BARN OCH VUXNAS HÄLSA!

Nyheter/Aktuell Forskning


Forskningsanslag:  Barndiabetesfonden är viktigast  anslagsgivare. Vissa år anslag från FORSS ( Forskningrådet i Sydöstra Sverige). 2020 och 2022 även anslag från Joanna Cocozza stiftelse ! Härtill internationella fonder  ex Canadian Research Council, National Institute of Health (USA), Juvenile Diabetes Research Foundation (USA) , vid projekt i samverkan med internationella forskargrupper. Jan 2023 startade ett EU-projekt ( INITIALISE)  under ledning av prof Matej Oresic, Turku/ Örebro där ABIS är största kohortgen som underlag förf studierna.

2023: Dels har vi kunnat visa att vissa bakterier är vanligare i tarmen redan vid 1 års ålder  hos individer som många år senare utrvecklar Typ 1 diabetes, reumatisk sjukdom, och också autism, dels att vissa miljöfaktorer har stor betydelse ex amning, tidig antibiotikabehandling. Vi påbörjar nu studier med Artificiell intelligens, både vad gäller uppkomst av Typ 1 diabetes, och av celiaki.

2022: Risken att få  JIA ( Juvenil Idiopatisk Arthrit), reumatoid artrit/ reumatism ) minskar av amning 4-6 månader, och risken ökar om barn har fått antibiotikabehandling första levnadsåret ( kanske beroende på att bakterierna i tarmen, den så k tarmfloran) påverkas. Tarmfloran är viktig för immunförsvaret balans.

2020: Studierna som rör tarmflorans utseende fortskrider i samarbete med främst forskargrupper i USA. Det är tydligt att vissa tarmbakterier fanns i avföringen redan vid 1 års ålder hos barn som sedermera utvecklat autoimmun sjukdom ex Typ 1 diabetes, celiaki, reumatoid artrit, nedsatt sköldkörtelfunktion,medan dessa tarmbakterier INTE sågs hos 1-åringar som inte utvecklat autoimmun sjukdom. Som vi visat tidigare så är tarmfloran relaterad till genetisk läggning, men märkligt nog så ser bilden ganska lik ut även hos barn som senare utvecklat autism, en annan svår sjukdom som kan vara immunmedierad, men då utan samma genetiska läggning ( HLA) som de barn som utvecklat autoimmunitet !

2019: Studier i samverkan med university of Florida ( prof Eric Triplett och medarbetare) bekräftar att min ( Johnny L) hypotes var rätt dvs att genetiken spelar roll för vilka bakterier som trivs i avföringen . Resultaten publiceras i tung internationell vetenskaplig tidskrift ( Nature Comm), Detta är första gången något sådant visats på människa! ABIS ger unika förutsättningar att göra sådana studier då individer utan speciellt urval deltar, dvs generell befolkning, till skillnad från många andra uppföljningar där man ex följer antingen barn med hög genetisk risk att utvecklas Typ 1 diabetes, men inga andra, eller sådana som har hög risk att utveckla allergi etc. ABIS är unik genom att i ABIS igår allmän befolkning.

Andra studier visar att mammor vars barn senare utvecklat diabetes har haft ökad förekomst av vissa förkylningsvirusinfektioner och också maginfektioner under graviditeten. Stämmer med våra tidigare studier och också studier från andra delar av världen. Det gäller att kunna identifera virus så att man kanske sedan kan utveckla vaccin

2017-2018: I studier tillsammans med en forskargrupp i London och Rom. Barn i ABIS, som senare utvecklat Typ 1 diabetes, visar sig ha speciella auto-antikroppar mot ett förändrat insulin. Kanske är det så att stressen på de insulinproducerande betacellerna i bukskpottkörteln, eller andra mekanismer, gör att det insulin som produceras får något annat utseende och visar upp en struktur som det egna immunförsvaret då uppfattar som främmande. Detta skulle kunna vara en mekanism bakom utveckling av den autoimmuna reaktionen som leder till att betacellerna dör och den eegna insuöinproduktionen gradvis upphör.

Andra studier visar att reumatisk sjukdom utvecklas statistiskt signifikant oftare hos barn som full-ammats kortare tid och tidigare har fårr komjölksbaserad ersättning.  Vi finner också att de barn som utvecklat reumatisk sjukdom verkar ha utsatts för tungmetaller under graviditeten ( med högre koncentrationer i navelsträngsblod)  än andra barn

2016: Vitamin D-brist har i olika studier misstänkts kunna ökar risken för Typ 1 diabetes, men vi finner inget stöd för detta i ABIS. Dock är det så att i princip alla svenska barn har fått vitain D-tillskott och ibland andra vitamintillskott ( som dock uppenbarlingen inte tycks minska risken för Tyup 1 diabetes, då sjukdomen blir allt vanligare)

Hög fysksik aktivitet på verkar immunförsvaret och tycks skapa en immunologisk balans som motverkar risken att utveckla autoimmun sjukdom

2015: Allvarliga livshändelser har varit signifikant vanligare tidigare i livet hos barn som senare utvecklar Typ 1 diabetes. Uppmärksammade resultat som publiceras i tung tidksrift och uppmärksammas över hela världen. Givetvis är detta inte någon ensam orskat till Typ 1 diabetes, och kanske heller inte att betrakta som en huvudorsak, men likväl finner vi att risken är närmare 3 ggr högre att uveckla typ 1 diabetes efter att barn varit med om allvarliga livshändelser. Sannolikt leder stressen till ökat krav på de insulinproducerande cellerna ( samma som uppkommer vi annan strid, ex mot virus eller bakterier), och dessutom vet man att svår stress påverkar immunförsvaret och ökar risken för flera sjukdomar.

2014: Antibiotikakonsumton under graviditeten tycks öka risken för celiaki hos barnet senare. Kanske det kan förklaras av störningar i mammans tarmflora vilket i sin tur påverkar hennes barns tarmflora.

2013: Redan långt innan barn utvecklar Typ 1 diabetes verkar de ha lägre egen insulinproduktion och vissa störningar av immunförsvaret som skulle kunna förklara att de insulnproducerande cellerna skadas.

2011: Allergi har ofta ansetts stp i otsatsförhållande till autoimmuna sjukdomar och förr ansågs det att barn med Typ 1 diabetes inte har allergi. Mn i ABIS finner vi överraskande att numera tycks det snarare finnas att samband mellan tidiga symtom på allergi hos barn som senare utvecklar autoantikroppar som förebådar risk för Typ 1 diabetes.

2010: Barn till mammor med dagligt intag av grönsaker under graviditeten tycks ha mindre risk att uveckla så ka autoantikroppar , som föregår utveckling av Typ 1 diabetes. Oklar mekanism, men vissa vitaminer och mineraler kan tänkas ha positiv effekt på immunförsvaret.






 

Anslag från Vetenskapsrådet!

I november 2008 beslutade Vetenskaprådet vilka forskare som tilldelas forskningsanslag för åren 2009 och framåt. 3 forskare av dessa är knutna till ABIS-projektet: Maria Faresjö, Anneli Sepa ( Frostell)  och Ulrica Swartling. Maria och Anneli fick stöd för sin forskning kring stress och immunförsvaret, Ulrica för sin forskning kring etiska frågor kring medicinsk forskning där barn är med. Dessa studier har hittills visat

- stress tycks påverka immunförsvaret på ett sätt att vissa funktioner blir nedtryckta,dvs försvagade, vilket skulle kunna bidra till hur stress kan vara en av bidragande orsakerna till att störningar i immunförsvaret uppkommer med ex allergier eller autoimmuna sjukdomar som följd. Studierna är dock ännu så pass preliminära och resultaten så svårtolkade att man knappast kan peka ut någon tydlig riktning i vad stress leder till. På samma sätt pågår studir av hur fysisk aktivitet kanske kan påverka även immunförsvaret.

- etik och deltagande i storskalig screening och uppföljning i studier av typen ABIS har studerats alltsedan ABIS startades. Det genomgående resultatet är att inställningen till ABIS och denna typ av forskning är väldigt positiv, att tilliten till forskning och forskare är god i SVerige. Givetvis krävs fortlöpande information.

 

Läs mer, Maria berättar om projektet.

Avhandlingar

Det pågår många delprojekt och nedan beskriver vi resultat från aktuell forskning inom ABIS-projektet:

Disputationer under 2009


Övriga pågående projekt

Från andra studier

Här kan du läsa aktuella resultat från andra studier i Sverige och andra länder.


Teddystudien