Läs gärna informationen nedan  men just nu: Vuxen-ABIS har börjat! Vi hoppas alla som en gång deltagit i ABIS ställer upp! 
TACK FÖR ATT DU SOM EN GÅNG DELTAGIT I ABIS NU ÅTERIGEN DELTAR! DU GÖR EN OVÄRDERLIG INSATS FÖR FORSKNINGEN OCH FÖR BARN OCH VUXNAS HÄLSA!

Välkommen till ABIS hemsida!

ABIS får allt större betydelse! Internationella samarbeten ökar!
 

Det har tagit många år att  bygga upp ABIS enorma biobank med tillhörande register. Mycket värdefull forsknng har genomförts under årens lopp ( se publikationlistan!), men ABIS blir allt viktigare och mer värdefullt med åren. Även om glädjande nog de allra flesta barn i ABIS förblivit i huvudsak friska så har ju givetvis åtskilliga drabbats av olika sjukdomar eller problem, och ABIS ger då möjligheten att studera vilken roll faktorer tidigt i livet haft för uppkomsten av dessa sjukdomar. Således pågår ett stort antal projekt. Som exempel kan nämnas:

* Typ 1 diabetes: 31/12 2018 hade 147 barn  fått Typ 1 diabetes, dvs faktiskt betydligt fler än vad som från början förväntades. Vi har försökt hitta orsaker till Typ 1 diabetes men tyvärr är sjukdomens uppkomst fortfarande en gåta. Eftersom sjukdomen ökat så dramatiskt i flertalet länder med västerländsk livsstil så bör man finna förändringar i miljön förknippade med denna livsstil, men ännu går det inte att peka ut någon enskild faktor.
- Virus är misstänkta. Vi har dels funnit vissa samband mellan maginfektioner under graviditeten och senare utveckling av så ka autoantikroppar mot de insulinproduceerande cellerna, som ofta föregår debuten av Typ 1 diabetes, och dels har vi funnit visst samband med faktiskt senare utveckling av Typ 1 diabetes. Vi har också funnit sett statistiskt säkerställt samband mellan övre luftvägsinfektioner under graviditeten och senare utveckling av Typ 1 diabetes hos barnet. Men fortfarande kan man inte peka ut något visst virus, men misstankar finns när det gäller vissa så k coxsackievirus och andra forskargupper arbetar med utveckling av vaccin för att se om man kan förebygga Typ 1 diabetes.
- Allvarliga livshändelser förefaller öka risken för att Typ 1 diabetes ska utvecklas, vilket vi tror dels kan bero på hur immunförsvaret påverkas, dels därför att stress ökar insulinbehovet. Det finns anledning tro att faktorer som ökar behovet av insulin ( stress på de insulinproducerande betacellerna) ex infektioner, snabb tillväxt, pubertet etc kan bidra till att Typ 1 diabetes bryter ut.
-   Vi har också studerat faktorer som är förknippade med hygien ex hur mycket man exponerats för infektioner, daghemsvistelser, hur många man bor tillsammans i en bostad etc men finner ingen förklaring. Indirekt kanske dock hygien kan spelar roll för utveckling av immunförsvaret och inte minst i den mån tarmfloran ( både bakterier, virus, och ibland ytterligare organismer) störs.
- Tarmens bakterieflora  har visat sig se annorlunda ut hos barn som utgvecklar allergier, och också autoimmuna sjukdomar som Typ 1 diabetes. Vi har senare år pågåends studier av tarmfloran både vad gäller bakterier och virus, i samarbetes med forskargrupper både i Gainesville, USA ( University of Florida), Boston, USA ( College of Biology), Yale university, USA, och Karolinska institutet, Stockholm. Således har vi fått uppseendeväckande resultat att genetiken ( vävnadstyp, sp k HLA) påverkar tarmflorans utseende. Barn med risk att utveckla autoimmun sjudom, ex Typ 1 diabetes, tycks ha tendens till att ha vissa bakteriestammar och sakna vissa andra. Vi finner också att redan vi 1 års ålder så har barn som sedermera utvecklat autoimmun sjukdom tendens att ha vissa bakteriestammar och detta faktiskt oavsett genetisk läggning, medan andra stammar bara finns hos de som inte utvecklat autoimmun sjukdom. Vi fortsätter studierna då detta kanske skulle kunna leda till att vi finner att vissa bakteristammar skulle kunna användas för att förebygga sjukdom. 
Vi har hittills främs studera avföringsprover tagna vid 1 års ålder, men kommer nu att följa upp med studier av avföringsprover tagna vid 3,5,8 års ålder och hoppas på att få avföringsprover från ABIS-individer i en uppföljning 2021-2023. Vi hoppas verkligen på att alla ABIS-individer vill ställa upp och skicka prover då det gör en väldigt viktig insats.

* Celiaki ( glutenintolerans) har drabbat många ABIS-barn. Exponering för gluten i kosten spelar roll, men ingen tydlig koppling till samtidiga infektioner har kunnat påvisas. Även när det gäller celiaci genomför vi studier av tarmflorans utseende.

* Rheumatoid artrit (JRA) är en annan alvarlig så k autoimmun sjukdom, som tycks vara förknippad med mycket tidig uppfödning. Precis som vid Typ 1 diabetes så kan det vara så att komjölk i kosten under första levnadsmånaderna kanske kan öka risken för senare JRA. Vi har också funnit vissa samband mellan exponering för vissa tungmetaller under graviditeten, och genomför nu fortsatta studier bl.a. påverkan på tarmflpran tidigt i livet, i vilken usträckning tidig antibiotikabehandling kan spelar roll etc

* Astma: Ett stort antal barn har utvecklat allergier av olika slag och även regelrätt astma. ABIS ingår i flera studier där uppkomst av astma studeras  i relation till ex tidig uppfödning, grad av fysisk aktivitet, psykologisk stress etc
* Autism: Orsak till autism är okänd, men immunologiska mekanismer diskuteras, ocj vi har därför också här studier bl.a. vad gäller relationen till exponering för tungmetaller tidigt i livet, och också hur tarmfloran ser ut i tidig ålder hos barn som senre utvecklat autism.
 

För att ytterligare stärka kraften i ABIS så samarbetar ABIS vi inom ett Europeiskt nätverk ( CHICOS) där flera europeiska födelsekohoerter ingår.

* Hjärt-kärsjukdom: Fetma, Typ 2 diabetes, högt blodtryck m fl hälsproblem studeras i ett annat internationellt nätverk ,
EPOCH, där ABIS tillsammans med några kända födelsekohorter från bl.a. USA, Kanada, Australien, England och Holland har gått samman med ekonomiskt stöd av Kanadensiska Forskningsrådet i ett 5-årsprojekt som startade 1 jan 2013, men har fortsatt längre och fortfarande jan 2021 pågår.. Vi studera utveckling av obesitas (fetma), astma, psykosomatiska problem mm intge minst i relation till social ojämlikhet , som ju kan medföra stress och bl.a. via immunologiska mekanismer påverka hälsan. 

* ADHD har blivit mycket uppmärksammat under senare år. ABIS ger speciella möjligheter att genomföra studier av ADHD:s orsaker i studier som startats,liksom också autism och språkstörningar. Givetvis inkluderas i dessa studier endast patienter och föräldrar efter särskilt etiskt tillstånd, vilket alltid krävs när nya frågeställningar studeras.

* Stress är liksom fysisk aktivitet, sömn, nutrition den typ av grundläggande faktorer som kan spela stor roll för hälsan. Genom att analysera stresshormonet kortisol i hår har vi unika möjligheter att få objektiva data om vilken stress barn varit utsatta för.

* Epigenetik är ett nytt forskningsområde där man lärt sig att geners sätt att uttrycka sig kan påverkas av miljön och den aktuella situationen. Sådana studier har nu påbörjats i ABIS, inte minst i relation till kortisol i hår- nivåerna ( stress). Vi har samlat in material för att kunna göra
* Transgenerationell studie där föräldrar och far/morföräldrar besvarat frågeformulär och  lämnat prover.

För att få ännu bättre möjligheter att studera hur ovannämnda och än fler sjukdomar utvecklas så genomfördes 2016-2017 en  webb-enkät för alla som en gång ingick i ABIS, och vi fick in svar fråm knappt 6000 ungdomar om hälsotillstånd, och diverse faktorer som spelar roll för hälsan ex vissa uppgifter om host, motion, sömn, etc..
2020 har genomförs två pilotstudier ( mindre försök) att följa upp ABIS-individer  både med frågeformulär som besvarar via mobil/webb, dels provtagning där vi ber om att få blodprov ( stick i fingret, hårstrån, salivprov, urinprov, och inte minst avföringsprov. Många ställer upp, och vi är OERHÖRT tacksamma för detta. 
2021-2023 kommer vi kontakta ALLA som en gång deltagit i ABIS för denna uppföljning, som givetvis är godkänd av Etikprövningsnämnd.

Johnny Ludvigsson
Professor/barnläkare
Projektledare