Vad är bakgrunden till att ABIS startades?

Ökning av Typ 1 diabetes
Näst Finland har Sverige som land världens högsta antalet fall per individ (incidens) av diabetes hos barn (ca 35/100 000 barn och år och i Sydöstra Sverige mellan 40-50/100.000) och antalet har ökat med ca 20% per tioårsperiod sedan den nationella registreringen startades 1976. Incidensen har också ökat på andra håll i västvärlden.

Ökningen visar att miljöfaktorer orsakar diabetes, även om genetisk disposition (ärftlig benägenhet, tex en förälder med diabetes) är en förutsättning. Vissa virusinfektioner, inte minst under graviditeten, tycks kunna medverka till att barnet senare får diabetes, och det finns också tecken som antyder att komjölksexposition tidigt i livet kan öka risken för insulinberoende diabetes senare i barnaåren. Även om vi således vet att vissa miljöfaktorer kan antingen direkt framkalla diabetes eller påbörja den autoimmuna process som gradvis leder fram till sjukdomen, så är kunskapen om miljöns roll mycket begränsad.Sannolikt kommer vi snart att kunna förebygga diabetes hos barn. Vår kunskap om att kunna förutse vilka som kan få diabetes bland föräldrar och syskon är idag ganska god, men prevention/förebyggande åtgärder i den vanliga befolkning förutsätter att vi också kan identifiera högriskindividerna bland barn om inte har diabetes i släkten. En av ABIS-projektets målsättningar är att ge kunskap om hur man ska kunna identifiera de barn som har en ökad risk att få typ 1 diabetes.

Våra och andras resultat ger stöd för att faktorer som normalt förknippas med utveckling av Typ 2 diabetes (övervikt, låg fysisk aktivitet, stress etc) också kan ha betydelse för utveckling av Typ 1 diabetes. Den förändrade livsstilen och den ökande fetman är ett allvarligt hot mot hälsan. Det krävs stora populationsstudier för att finna orsaker till detta men också för att förstå hur trenden kan brytas.

Ökning av glutenintolerans
Inte bara Typ 1 diabetes är förhållandevis vanligt bland barn i Sverige utan även glutenintolerans. Redan i början av 1980-talet noterade man att Sverige hade världens högsta antal fall i småbarnsåldrarna av glutenintolerans. Därför kom i mitten av 1980-talet en rekommendation att börja med gluten i välling från 4 till 6 månaders ålder. Då blev celiaki (glutenintolerans) bland barn 3 ggr vanligare inom ett par år. 1996 återgick man till en gradvis introduktion av gluten i barnmat från 4 månaders ålder, vilket ledde till att glutenintolerans minskade bland mindre barn till ungefär samma nivå som i början av 1980-talet (vilken dock fortfarande är internationellt mycket hög nivå). Att barn utsätts för gluten spelar roll är uppenbart liksom viss genetisk bakgrund, men det är fortfarande oklart vilken roll kombinationen med infektioner och andra miljöfaktorer kan ha.

Autoimmuna sjukdomar ökar
Vissa andra autoimmuna sjukdomar som Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har blivit vanligare bland barn, Allergier tycks också ha ökat kraftigt i frekvens. Vad som bidrar till immunologisk störning hos barn är oklart eftersom stora prospektiva studier (dvs tex studier som följer ett stort antal barn ur den allmänna befolkningen) av barns miljöpåverkan (tex kost, uppväxt, sjukdomshistoria m.m.) från början av livet saknas.

Det finns flera skäl till att en mycket stor populationsstudie som ABIS kan genomföras i Sverige, men kanske inte mer än i få andra länder i världen:
* Vi har ett väl utbyggt system av Mödra- och Barnhälsovård som nästan alla följer
* Människor är vana vid 10-siffriga personnummer; registrering av data accepteras.
* Solidaritet, vilja att ställa upp för forskning, gör att anslutningen är mycket god.

ABIS målsättning

Är att öka kunskapen om

1. i vad mån diabetes hos barn orsakas av miljöfaktorer under fosterliv och tidiga barnaår, ssk spädbarnsåret. Härvid studeras ssk samspelet mellana. tillväxt, viktökning, övervikt, fysisk aktivitet, infektioner, vaccinationer, tidig kost, psykosocial stress och andra faktorer som kan påverka immunförsvaret

2. hur man med hjälp av autoantikroppar i blod, och HLA-typning,kan identifiera individer med hög risk att utveckla diabetes i den allmänna barnbefolkningen, för att därigenom ge förutsättningar att senare kunna förebygga fler fall av denna sjukdom

3. hur kost/näring och andra miljöfaktorer samspelar med ärftlighet vid uppkomst av celiaci, inflammatorisk tarmsjukdom men också andra immunologiska avvikelser ex allergier.

Hur har ABIS I genomförts?

Mödravårdcentraler, förlossningskliniker, barnavårdcentraler, vårdcentraler och barnkliniker i Östergötland, Småland, Blekinge och Öland deltar/har deltagit i studien. Redan på Mödravårdcentralerna informerades de blivande mammorna om studien med hjälp av affischer och videofilmer producerade för ändamålet, plus skriftlig information. Av mammorna till de c:a 21.700 barn som fötts under två år inom regionen gick drygt 17 000 in i studien (78.6%).

Vid barnets födelse togs navelvensprov: 2 ml EDTA-blod förvaras fryst för ev senare HLA-typning, och 5-10 ml serum för senare analys av bl.a. antikroppar (virus). På BB besvarade mamman ett frågeformulär. Drygt 100 frågor ställdes angående ex infektioner under graviditeten, frågor om kost, rökning, alkoholkonsumtion under graviditeten, bostadsförhållanden, bostadens konstruktion, närhet till industrier, magnetfält, vissa basala sociala förhållanden, ärftlighet för autoimmuna eller allergiska tillstånd, yrkesexponering för mamman, resp. för pappan före graviditeten. På BB fick mamman lämna några hårstrån och 3-5 ml bröstmjölk.

Före hemgång från BB fick mamman information om att under barnets första levnadsår registrera fortlöpande i enkel "dagbok" hur och när olika födoämnen introducerades i barnets kost, ssk vad gäller introduktionen av komjölk och komjölksbaserad välling, glutenhaltiga födoämnen som glutenhaltig välling, gröt, bröd, pasta, spagetti, pannkakor, soya-produkter, fisk och ägg. Mamman ombads också registrera om och när barnet drabbas av infektioner och vilken sort, om läkare kontaktas, läkemedel krävs etc. Härtill noterades givna vaccinationer. I samband med 12-månaderskontroll på Barnavårdcentral lämnades Dagboken in på BVC. Hårstrån togs från barnet liksom blodprov på barnet.

Antikroppsanalyser för prediktion av diabetes (autoantikroppar mot GADA och IA-2 och IAA görs på alla blodprover. Dessa analyser görs i Linköping.HLA-typning (HLA DR 3,4 DQ2,8 och 6) och även analyser av polymorfism for insulingenen och CTLA-4. Barn med hög risk att utveckla diabetes studeras extra vad gäller cellmedierad immunitet.

ABIS är godkänt av etisk kommitté

Etiskt godkännandeABIS är godkänd av Etisk kommitté (Huvudkommitté vid Hälsouniversitetet i Linköping, och även godkänd av sidokommitté vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet) och Datainspektionen har gett tillstånd att förvara personbaserade uppgifter i minst 20 år framåt. Etiska studier av ABIS-projeketet har genomförts sedan 1999, med stöd av anslag fråpn Vetenskapsrådet, i samarbete med bl a docent Mats G Hansson, Bioetikprogrammet i KI/Uppsala. Även ABIS-II är godkänd av Forskningsetikkommitté i Linköping.

ABIS I tidsplan

Okt 1999: Ca 17.000 familjer gav sitt samtycke till att delta i ABIS.

1999: HLA-typning och autoantikroppsbestämning påbörjas.

1999: Studier av psykosociala mekanismers relation till autoimmun utveckling påbörjas.

1999: Studier av etiska problem vid storskalig screening påbörjas.

2001: Virusanalyser påbörjas.

Slutet av 2005: Uppföljning avslutad vad gäller provtagning och frågeformulär. Vid olika tidpunkter påbörjas och avslutas olika delprojekt (se Forskningsprojekt)

2006: ABIS-II inleds med provtagning + frågeformulär även vid 8, 11 och 14 års ålder.

Fram till 2017: Fortsatt uppföljning av barnen i och med att alla som får diabetes registreras i ett nationellt register.

Totalt förväntas i ABIS-materialet som exempel minst 300 barn uppvisa immunologiska tecken på betacellsjukdom och 80-100 barn beräknas få diabetes före 20 års ålder. Stora grupper av barn med obesitas, astma/allergi kommer att studeras.

Preliminära resultat

17 000 barn och mammor ingår. Drygt 16.000 födelseformulär är inscannade, liksom ca 12.000 1-årsformulär och 10.000 "dagböcker". HLA-typning är gjord. GAD-antikroppar, IA-2antikroppar(IA-2ak) och Transglutaminasantikroppar är bestämda.

Vi har funnit flera faktorer som är förknippade med utveckling av så kallade autoantikroppar (som oftast föregår utveckling av diabetes): virusinfektioner tidigt i livet, introduktion av komjölk och gluten under en viss tidsperiod under spädbarnsåret, samt vissa faktorer som normalt förknippas med åldersdiabetes (t.ex. svår stress). I andra studier har vi sett att ett ämne som kallas GAD påverkar immunförsvaret och att man genom vaccination med GAD kan rädda de celler som bildar insulin.Vi ser samband mellan förekomst av autoantikroppar och flera miljöfaktoerer, bl.a. faktorer som tidigare mest sattes i samband med utveckling av Typ 2 diabetes.

Vilken betydelse har ABIS?

ABIS är en världsunik studie som innebär uppbyggnaden av en ovärderlig biobank som möjliggör en mängd studier av miljöfaktorers betydelse för uppkomst av immundeviation och sjukdomar kopplade till detta (Typ 1 diabetes, celiaci, IBD, rheumatoid artrit, allergier etc). Som första exempel kan nämnas att diabetes hos barn är en utomordentligt allvarlig, mänskligt tung och för samhället kostsam sjukdom. Sjukdomen är vanligare i Sverige än i något annat land i världen näst Finland. Genom att öka kunskapen om dess orsaker kan vi i framtiden förebygga en del fall. Härtill kan ABIS ge möjligheter att predicera vilka som är högriskindivider i den allmänna befolkningen, vilket kan ge möjlighet att behandla profylaktiskt högriskindivider även i allmän barnbefolkning. Detta kommer att vara av utomordentligt stor betydelse. I bästa fall kan kunskapen nås så tidigt att barn som ingår i denna studie ha egen nytta av att screenas fram och få möjlighet att delta i förebyggande behandling senare. På motsvarande sätt kan resonemang föras vad gäller främst andra immunologiska avvikelser och åtföljande sjukdom.ABIS-II ger oss en enastående möjlighet att både förstå mer om hur livsstilsrelaterade sjukdomar (diabetes, obesitas, astma/allergi) uppkommer, och hur de eventuellt kan förebyggas.