ABIS II (2006-2014)

ABIS II

ABIS projektet övergick i en ny fas i och med att barnen började skolan. Alla de ca 17 000 barn och familjer som en gång ingick tillfrågades nu om fortsatt deltagande.

Kontrollerna planeras att äga rum vid 8, 11 och 14 års ålder och består av samma omfattning som tidigare (frågeformulär, blod, urin, avföring, hår men också saliv (för studier av stress). 8-årskontrollen har genomförts. Många barn kommer automatiskt att ingå i olika interventionsprogram för hälsosammare livsstil som genomförs i vissa skolor och kommuner och ABIS-II erbjuder en unik förutsättning att utvärdera effekten.

Alla de ca 17 000 som en gång ingick i ABIS tillfrågas nu om fortsatt deltagande. Vi vet från studier som gjorts att inställningen bland de som deltagit i ABIS är mycket positiv, och tack vare ett gott samarbete i fortsättningen både med Vårdcentraler, Folktandvården och Skolan, så har vi goda skäl att hoppas på mycket högt deltagande i ABIS-II.

ABIS har blivit blivit en världsunik studie av stort och internationellt intresse! Projketet har förutsättningar att ge enastående viktiga och nya kunskaper om hur många sjukdomar uppkommer. Inte minst genom fortsättningen ABIS-II ges exceptionella möjligheter att studera inte bara uppkomst av diabetes, allergier, astma etc hos barn utan med tiden också varför vissa människor får åldersdiabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck, MS, cancer osv.


ABIS-II tidsplan


Okt 1999-2005: Ca 17.000 nyfödda barn har ingått i ABIS-I,1999: HLA-typning och autoantikroppsbestämning påbörjas.Studier av psykosociala mekanismers relation till autoimmun utveckling påbörjas.Studier av etiska problem vid storskalig screening påbörjas.Virusanalyser påbörjas.


Slutet av 2005: Uppföljning avslutad vad gäller provtagning och frågeformulär. Vid olika tidpunkter påbörjas och avslutas olika delprojekt ex för närvarande projekt som rör Passiv rökning och dess influens på immunförsvaret, liksom Borreliainfektioner och dess relation till immunförsvaret (se Forskningsprojekt)


2006: ABIS-II inleds med provtagning + frågeformulär  vid 8 års ålder.En ny metodik prövas genom att frågeformulär och provtagningskit skickas direkt hem till föräldrarna, som ombes att uppsöka en vårdcentral för att få blodprover tagna. Enkäter, denna gång både till barn och föräldrar,  finns även att fylla i direkt på ABIOS hemsida. 8-årskontrollen fungerar , men bortfallet är stort och endast drygt 4000 barn och familjer fullföljer.

2009: 11-årskontrollen påbörjas denna gång i samarbete med skolor. Efter omfattande information till skolpolitiker, rektorer, lärare, skolhälsovårdspersonal ( skolsköterskor, skolläkare) föreslås skolorna genomföra en Hälsans Dag där bl.a. ingår att man talar om forskning, besvarar ABIS frågeformulär, och klipper hårstrån som läggs i en liten plastficka i formuläret. Inga andra bviologiska prover tas. Frågeformul'ren förväntas bli besvarade efter noggrann information med hjälp av både skriftlig information och informationsfilmer riktade både till lärare, barn och föräldrar. Föräldrarna får sitt frågeformulär hem till sig via barnen.

I stort sett fungerar systemet bra, men vissa skolor deltar tyvärr aldrig. Drygt 4000 föräldrar  besvarar enkäter, men ca 7000 barn, men sedan en förälder anmält att den inte ansåg sig ha fått full information innan vederbörandes barn besvarade enkäten, fick några tusen föräldrar ssk informationsbrev hem till sig, av vilka en minoritet svarade, varför användbara totalantalet enkäter från barnen minskade.

2013-2014: ABIS kopplas till ett flertal nationella och regionala register ex Diabetesregister, Cancerregister, Dödsorsaksregistger, Födelseregister, Läkemedelsregister, Diagnosregister.

2014-15: Insamling av enkäter och biologisk provtagning från vissa grupper av barn, delvis slumpmässigt urvalda. ca 240 ungdomar i Linköping, Norrköping och Motala deltar.

2015-2016: Föräldrar och far/morföräldrar till ovannämnda ungdomar tillfrågas om att delta i en Transgenerationell studie. De ombes besvara frågeformulär som gäller både nu och tiden då ABIS-barnet resp dess förälder föddes. Blodprover ( + urin och hår) förväntas kunna ingå i epigenetiska studier