Camilla Gullstrand
Typ 1 diabetes är en allvarlig sjukdom som behöver omfattande behandling och risken för allvarliga komplikationer senare i livet är stor. Sjukdomsfrekvensen ökar i västvärlden och Sverige har den näst högsta incidensen av typ 1 diabetes (Finland har högst). Det är därför mycket viktigt att få mer kunskap om varför denna sjukdom uppkommer, så att vi i framtiden kan undvika att barn (och även en del vuxna) utvecklar typ 1 diabetes.

Det går att bedöma vilka personer som har ökad risk att utveckla typ 1 diabetes. Dels kan man studera ett antal gener som när de ser ut på ett visst sätt brukar vara kopplade till sjukdomen eller till ökad risk för att få sjukdomen. De flesta barn med typ 1 diabetes har dessa så kallade riskgener. Målsökande molekyler riktade mot specifika strukturer, så kallade antikroppar, finns ofta hos barn som är på väg att utveckla typ 1 diabetes. Dessa antikroppar är riktade mot olika strukturer i bukspottskörteln, bl a mot insulin. I bukspottskörteln finns de insulinproducerande cellerna (betacellerna). Vid diabetesdebuten har de flesta av dessa celler förstörts och antikroppar har bildats hos många av barnen. Eftersom antikropparna är riktade mot kroppsegna strukturer kallas dessa antikroppar för autoantikroppar. Dessa kan ibland hittas i blodet en lång tid före diabetesdebuten och kan därför användas för att förutsäga utvecklingen av diabetes. I framtiden skulle man genom att undersöka blodprover i delar av barnpopulationen kunna få reda på vilka som har autoantikroppar, och därmed risk för att utveckla diabetes, och sedan förhindra att dessa barn utvecklar diabetes.

Målet med det här projektet är att studera autoantikroppar mot insulin och mot GAD och IA-2 (som är två andra viktiga strukturer kopplade till diabetesutveckling). Vi kommer att titta på hur starkt insulinantikropparna kan binda till insulin, både till humant insulin och till bovint insulin (kossors insulin). Detta gör vi för att få en ledtråd till om tidig introduktion av komjölk kan vara en bidragande faktor till utveckling av diabetes. Vi vill också utveckla en ny metod för att hitta antikroppar i blodet och för att mäta hur starkt antikropparna binder. Blodproverna kommer från barn med risk för diabetes och från barn med typ 1 diabetes. Även nivåer av autoantikroppar hos friska barn kommer att studeras. Dessa barn deltar i ABIS-studien (Alla Barn I sydöstra Sverige), som är en unik studie med drygt 17000 nyfödda barn som följs upp till 5-årsåldern. Denna studie är främst designad för att studera typ 1 diabetes, men kan även användas för att forska om andra sjukdomar. Blodprover tas vid födelsen (navelsträngsblod), 1, 2 1/2 och 5 års ålder och andra biologiska prover (t e x urin, hår och bajs) tas vid de tre senare tillfällena. Frågeformulär delas också ut vid dessa tillfällen. Formulären innehåller bl a frågor om olika miljöfaktorer, om amningslängd och om föräldrarna har diabetes. Informationen kommer att relateras till förekomsten av autoantikroppar och till utvecklingen av diabetes.