Vad är typ 1 diabetes?
Diabetes har man känt till ända sedan de gamla egyptiernas tid. I korthet innebär typ 1 diabetes att kroppen inte längre själv kan producera insulin. Det leder till att blodet då innehåller för mycket socker (glukos). Insulin görs i kroppen i bukspottkörteln av celler som kallas beta-celler. Bilden bredvid visar hur det ser ut i bukspottkörtelns "öar" där beta-cellerna finns.
Då varje cell i vår kropp behöver energi måste någon se till att alla celler i hela kroppen får tillgång till energin som finns i maten du äter. Det är insulinet som med hjälp av blodet ser till att sockret/energin i maten kommer ut i kroppen.
När man har diabetes har man för lite (eller inga alls) beta-celler och kroppen kan då inte göra det insulin vi behöver. All näring som då finns i maten går i stället ut i blodet i form av socker. Att ha för höga nivåer av blodsocker är farligt för kroppen (och för låga).
Hur uppkommer typ 1 diabetes?
Typ 1 diabetes uppkommer genom att vårt immunförsvar börjar förstöra beta-cellerna. Varför vet man idag inte riktigt.
Immunförsvarets uppgift är ju egentligen att försvara oss mot bakterier och virus – inte att förstöra våra bra, normala celler. Det finns olika förslag: virus, något man äter eller utsätts för i miljön m m.
Vem kan utveckla typ 1 diabetes?
Svaret är tyvärr att vem som helst kan få diabetes. Bara till en liten del är typ 1 diabetes ärftligt: ungefär en av 10 som har en förälder med diabetes får själv diabetes någon gång.
Annars är det nog både vårt arv och vår miljö som tillsammans gör att immunförsvaret börjar reagera fel. Idag tror man också att det kan vara flera saker i vår miljö som är "bovarna" och hjälper till att utlösa sjukdomen.
Det är det här som ABIS-studien arbetar mycket med: att genom att följa dig under många år och se hur du och alla andra lever, bor och äter, är sjuka m m försöka leta efter bovarna.
Kan man bota typ 1 diabetes?
Nej, tyvärr. Man kan leva helt normalt med diabetes om man ser till att kroppen har bra nivåer av insulin. Men vi kan inte idag bota sjukdomen. Ett annat problem är att allt mer barn och ungdomar får typ 1 diabetes idag – och man vet inte riktigt varför.
Den mesta forskningen som görs idag satsar därför på att försöka förstå exakt vad det är som utlöser diabetes hos vissa, men inte andra, och hur man ska kunna förhindra/stoppa att själva sjukdomen bryter ut.
Det är därför det är så viktigt att både friska barn och barn som kanske kan bli sjuka fortsätter att delta.
Vad gör vi i ABIS-studien – och vad har vi lärt oss?
Vi kartlägger (följer) din uppväxt från det du och alla andra ABIS-barn föddes. Din mamma har svarat på frågor ända sedan du var en liten bebis om vad du äter, om du är sjuk och får mediciner, hur och var du bor, hur du mår och mycket annat. Sedan har vi också följt dig genom blodprover, bajs/kiss och genom hårstrån.
Allt det här jobbas på i datorer och i laboratorier av många forskare. Vi vet inte vem som är vem – den "nyckeln" som det kallas ligger i ett stort kassaskåp. En del forskare sysslar bara med blodproven och ditt kiss och bajs, andra med uppgifterna om din uppväxt under åren (det är det som kallas "miljön").
Vi har sett att många barn har sk "auto-kroppar" – alltså att immunförsvaret som du ser på bilden har börjat reagera fel. Men ofta har dom försvunnit sedan i nästa prov vi fått från dig. I bara några fall finns det barn som fortfarande har auto-kroppar. Vi har än inte hittat något i miljön, tex virus – vi måste jobba mer på det. Du kan läsa mer under Vad vi lär oss.