Att sjukdomen ökar snabbt i frekvens kan inte bero på förändringar i arvsmassan i en befolkning utan visar att det är faktorer i miljön som leder till diabetes hos barn. Man har skäl att misstänka att denna miljöpåverkan sker tidigt i livet. Det kan röra sig om både virusinfektioner, faktorer i kosten mm, men detta är oerhört, nästintill omöjligt att studera eftersom man hittills fått nöja sig med att fråga föräldrarna till ett barn som får diabetes ex vid 11 års ålder vad som hände för 10-11 år sedan och jämföra vad en annan familj med ett lika gammalt barn minns. Givetvis finns heller inga biologiska prover (blodprover, urin, avföring etc) sparade på dessa barn så man kan inte gå tillbaka och göra några sådana undersökningar.

Liknande resonemang som ovan förs angående diabetes kan egentligen föras när det gäller uppkomst även av andra sjukdomar som allergi, reumatiska sjukdomar hos barn, celiaci (glutenintolerans), cancer mm där man har en ofullständig bild av vad som är orsaken.

En möjlighet att studera vilka miljöfaktorer, kombinerade med ärftlig läggning, som orsakar de sjukdomsprocesser som senare leder till diabetes, eller andra sjukdomar enligt ovan, är om man kan följa en tillräckligt stor grupp av barn från födelsen och framåt, registrera vad dessa barn utsätts för vad gäller infektioner, mat, bostadsmiljö, livshändelser osv. osv., och om man då också kan samla in biologiska prover framförallt från barnet från födelsen och under barnaåren, men också från mamman under och strax efter graviditeten. En sådan studie är naturligtvis oerhört svår att genomföra då det kräver att människor ställer upp, att man har möjlighet att följa dessa barn, att sjukvård och barnhälsovård både är organiserad så att man kan, och att man vill, delta i ett sådant arbete etc.